torsdag 31 januari 2013

Experience


Heeej min kära vänner!
Som ni kanske märker har jag lite utav gett upp mitt bloggande. Dels för tiden inte räcker till, den springer ifrån mig i detta land. Trots allt tänkte jag dela med mig av en trevlig erfarenhet.
För tre veckor sedan bearbetade vi ett distrikt lite utanför stan, där träffade jag en kvinna vid namn Hope, supersöt och ödmjuk liksom de flesta ugandier. Vi fick ett väldigt fint samtal och vi bytte nummer med varandra så att jag skulle kunna nå henne igen.
Några dagar senare försökte jag få tag på henne men utan resultat. Jag beslöt mig för att ta mig till hennes bostad trots att den la lite avsides. Efter en skumpig och lagom dammig tur med "bodabodan" lyckades jag ta mig till hennes hem. Barnen kom som vanligtvis rusandes fram till mig ihopp om att få röra vid mitt hår eller min hud, skrikande "mozungo how are you?". Jag försökte med min knagliga luganda fråga barnen om de visste var "mama" Hope var. De grabbade tag i både händer och fötter och förde mig till en kvinna som jag till en början trodde var Hope men det visade istället vara hennes syster.
Jag frågade henne vart jag kunde finna hennes syster, olyckligtvis var inte hennes syster hemma. "Jag har inte åk enda hit för ingenting" tänkte jag för mig själv. Jag började därför vittna för systern istället. Systern vars namn är Esther lyssnade väldigt nog på mig och hon reagerade starkt på vad jag visade henne. Jag lämnade henne ett vakttorn "vad skulle du vilja fråga Gud". Jag bokade ett återbesök med henne. Det fanns kanske en anledning till att jag åkte ut dit i alla fall.
Nästa besök visade sig vara otroligt givande. Vi fick ännu en gång ett fint samtal då vi resonerade om ett ämne i vakttornet som jag gav henne för gången. (otroligt bra nr) Hon var så tacksam när jag gick, hon visste inte hur hon skulle kunna tacka mig. Jag frågade henne om hon skulle vara intresserad av att komma på ett möte... Följande möte kom både hon och hennes syster. Hon uppskattade mötet mycket framförallt sångerna.
Nu är ett studie igång, även om vi inte studerat så många gånger så märker jag att det hon lär om Jehova påverkar henne mycket starkt. Senaste gången satt vi och övade sångerna tillsammans!
Det ska bli kul och se hur det kommer att utvecklas!

2 kommentarer:

  1. Vilken underbar erfarenhet Liza! Tänk vilken stor tjänst du gör för alla nere i Uganda som inte än har hört Jehovas namn! Kram Linnéa...vi saknar dig här hemma :)♥ speciellt nu när min tjänste kompis är borta ;)

    SvaraRadera
  2. Vad rörande, tänk att det var nog meningen! :)) underbart att bli så använd av jehova!

    SvaraRadera